Svenljunga kommun logotyp, tillbaka till startsidan.

Du är här:

Historia

År 1427 omnämns för första gången Svenljunga i skrift. Då skrevs namnet Swinalyongha. Namnet kommer ursprungligen från svin och ljungbevuxen mark. På denna sida får du reda på mer om vår historia och var du kan uppleva dess vingslag.

närbild på stenbron i svenljunga

Mellan fornåkrar och gravfält

Platsen är sedan tidig medeltid en korspunkt för vägen från kusten längs med Ätran mot Falbygden och för vägen mellan Jönköping och Göteborg.

Vandra i förhistorisk mark

I Röstorp, Örsås, ligger ett av Sveriges mest välbevarade fornåkersområden. En vandring längs med Röstorps kulturstig spänner sig från förhistorisk tid med boplatser och gravar fram till 1800-talets torplämningar. Ytterligare ett område med välbevarade fornlämningar hittar du i Läggared i Hillared.

I odlingstider och krig

De första nedtecknade uppgifterna om odling sträcker sig från 1500-talet. Då odlade befolkningen i Svenljungatrakten både korn och råg men inte så att det täckte hela spannmålsbehovet. Däremot fanns här betydligt bättre förutsättningar för boskapsskötsel som gav kött, hudar och smör. Andra näringar under samma period är järnframställning, svarvning och textilslöjd.

Söder om Mårdaklev löpte den svenska riksgränsen mot Danmark fram till och med freden i Brömsebro 1645. Skansarna vid Klev utgjorde det första hindret för fientliga trupper och
en mil norrut, vid nuvarande Östra Frölunda, låg fästningen Kindahus.

Från och med 1627 blir Svenljunga by tingsplats för Kinds härad. I samband med 1636 års gästgiveriförordning inrättades ett gästgiveri i byn.

Tid för marknader och utvandring

Redan under 1500-talet talades det om de första gårdfarihandlarna. En tradition som lever än idag men inte i samma omfattning.

Här fanns gott om skog, mest ek och bok, men på grund av bristande transportvägar var försäljning av timmer inte någon betydande näring förrän järnvägen kom hit år 1885.

Trots en betydande utvandring till Amerika under slutet av 1800-talet hade Svenljunga fortfarande ett inflyttningsöverskott. Det berodde på en stark utveckling av näringslivet, inte minst efter att järnvägen invigdes 1885 mellan Svenljunga och Borås. I Gräne gruva bröts det från slutet av 1800-talet fältspat till bland annat porslinsindustrin. Under industrialiseringens tid frodades företagandet inom branscher som garveri, sågverk, mejeri, bryggeri, lackverk, snickeri och kläder.

Blev köping och kommun

År 1945 blev Svenljunga en köping, den första i Kinds härad och invånarantalet uppgick till 2 296 personer. År 1971 bildades Svenljunga kommun som då bestod av 14 församlingar. Då upphörde också Svenljunga som tingsplats och tinget flyttade till Borås.

Kommunvapen

Svenljungas vapen skapades ursprungligen för Svenljunga köping och godkändes 1959. År 1999, 40 år senare, är det registrerat för Svenljunga kommun.

Beskrivning av kommunvapnet

Delarna i vapnet är:

  • oxhuvud som symbol för boskapsskötsel, med röda horn och röd tunga
  • korslagda hårknivar för skinnberedning
  • ljungblomman som täckte hedarna i området och dessutom är landskapsblomma
  • allt i silver

Eftersom en vapensköld ursprungligen skulle symbolisera kraft och styrka är oxen avbildad som om den anfaller.

Nyfiken på mer om vår historia?

På biblioteket kan du låna alla sockenböcker och andra böcker producerade av exempelvis hembygdsföreningen. Om du vill djupdyka i ett särskilt ämne kan du även kontakta vårt arkiv.

Kommunens 50 års jubileum

Under 2021 fyllde Svenljunga kommun 50 år! År 1971 skapades Svenljunga kommun genom sammanslagning av Svenljunga Köping med hela eller större delar av landskommunerna Kindaholm, Högvad, Lysjö och Axelfors. Under 2021 uppmärksammade vi denna historiska händelse. Nedan hittar du historiska dokument och information om firandet.

Svenljunga kommun bildades genom att följande ”kommuner” slogs samman:

  • Svenljunga köping
  • Kindaholms landskommun
  • Högvads landskommun
  • Lysjö lanskommun
  • Axelfors landskommun

Blommor för att fira

Under juni 2021 skickade vi ut brev med blomsterfrön till alla hushåll för att fira 50-års jubileet. Blomsterfröna är en mix av färgstarka, doftande sommarblommor som är särskilt utvalda för att attrahera bin och fjärilar. Vackert och bra för den biologiska mångfalden. Tillsammans ger vi en blombukett till kommunen. Under sommaren har vi fått många fina bilder på hur fröerna har börjat växa och sedan slagit ut till en vacker variation av blommor i trädgårdar och krukor på altanen.

En del av ljuständningen

Ett gemensamt firande hade vi hoppats på kunde ske den varma årstiden, men pandemins restriktioner ledde till att alla våra tankar och idéer kring ett firande pausades om och om igen. Att träffas tillsammans under perioden har varit allt annat än självklart på grund av den pågående pandemin. Nu har restriktionerna lättat rejält och vi är i ett läge där vi kan och faktiskt behöver fira både kommunens bildande och att vi kommit så långt i att hantera en för många svår situation. Vi behöver träffas och glädjas!

Tillsammans med föreningen Svenljunga köping och handel hittade vi en speciell dag som absolut kan omfamna allt detta: Ljuständningen på söndag den 14 november. Ett evenemang med tradition som sedan många år uppskattas av invånare och besökare som glädjas åt underhållning och att se all ljusbelysning kring torget i Svenljunga tätort. Att få samarbeta tillsammans med näringslivet i form av Svenljunga köping känns extra bra. Gemensamt kan vi både lyfta denna vackra sed ytterligare och på ett riktigt festligt sätt fira kommunes jubileum - med juleljus, glögg, sång och mycket mer.

Efter en lång tid i pandemins mörker och ensamheten är det dags att omfamna ljuset och gemenskapen som finns i Svenljunga. Ljuständningen blir därmed i år även en symbol för både kommunsammanslagningen och att vi tillsammans tagit oss igenom dessa år av pandemin.

Under Ljuständningen hade vi öppet på Mötesplatsen Hammarlind vid torget. Här bjöd vi på fika från arbetsmarknadsenhetens caféverksamhet, besökare kunde svara på vår trygghetsundersökning, delta i kampanjen Vit Jul och få julgranspynt. Dessutom var kommunpolisen och nattvandrarna på plats.

Måndagen den 23 november 1970 sammanträdde för första gången Svenljunga kommuns fullmäktige Pdf, 9 MB, öppnas i nytt fönster., då i högstadiets musiksal. På detta första sammanträde utsågs valberedningen med suppleanter.

Den 15 december 1970 hölls det andra kommunfullmäktigemötet Pdf, 9 MB., återigen samlades politikerna i högstadiets musiksal. Denna gång valdes Jan-Olof Nillson till kommunfullmäktiges ordförande och Vilgot Josefsson till vice ordförande.
Dessutom valdes ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, byggnadskomittén, hälsovårdsnämnden, skolstyrelsen, barnavårds- och nyketerhetsnämnden, socialnämnden, fritidsnämnden, trafiksäkerhetskomittén, fastighetsnämnden, nämden för hyrestvister samt försäkringsnämnden, kulturnämnden för åren 1971-1973. Istället för 13 har vi idag 8 nämnder, varav två är sammarbetsnämnder med Tranemo kommun. Kommunstyrelsen finns fortfarande. Byggnadsnämnde, byggnadskomittén, fritidsnämnden, trafiksäkerhetskomittén, fastighetsnämnden och kulturnämnden är idag samhällsbyggnadsnämnden och interna myndighetsnämnden. Dagens barn- och utbildningsnämnd kallades vid kommunens start skolstyrelsen. Hälsovårdsnämnden, barnavårds- och nykterhetsnämnden samt socialnämnden är dagens socialnämnd.  

Därutöver valdes ledamöter och suppleanter till stiftelser såsom Stifteslen Svenljunga Bostäder, regionala nämnder såsom Trafiknämnden och Polisnämnden Kinna polisdistrikt samt de olika taxeringsdistrikten och donationsfonder, representanter till företagarförening, turisttrafikföreningen och respektive bygdegårdsförening samt hemvärnets förtroenderåd. Det valdes faktiskt ännu fler represenater, exempelvis borgerlig medlare vid äktenskapstvister och personer att dela ut skottpengar i de olika områden. Och revisorer. Mötet tog nästan 4 timmar. På den sista beslutspunkten bestämde kommunfullmäktige att hålla sina möten på måndagar klockan 19.00. Än idag håller kommunfullmäktige sina sammanträden på måndagar, dock börjar de allt som oftast redan klockan 18.00 ibland till och med klockan 16.00.

nästa möte, 15 februari 1971, beslutade kommunfullmäktige Pdf, 10 MB, öppnas i nytt fönster. bland annat kring olika reglementen. fösäljning av en fastighet och tomtmark, avtal med KPA pensioner, nya lägenheter, ändringar i stads- och byggnadsplaner, stadgar för Stiftelsen Svenljunga Bostäder, utskänkningstillstång och några fler valärenden.

År 1971 hade kommunens budget en totalsumma på 24,4 miljoner kronor för drift och en kapitalbudget på 2,6 miljoner kronor.

Jämförelsevis har vi under 2020 fått ett överskott av 40 miljoner (vårt största överskott någonsin) på en totalbudget på 656 miljoner kronor. På 50 år har det tillkommit en mängd uppgifter som kommuner har ansvar för att lösa.

Oförändrad är vad som ekonomiskt prioriteras:
Den största posten på 8,1 miljoner vår 1971 undervisning och annan kulturell verksamhet. Även 2020 var det barn- och utbildningsnämnden som hade den högst summan med 273 miljoner kronor. Tätt följd av 252,3 miljoner kronor för socialnämnden. Som går att jämföra med 1971 års näststörsta budgetpost Socialvård och socialförsäkring på 5.9 miljoner kronor.

När vi kollar på budgeten från 1971 är den skriven på 43 mycket luftiga sidor. Verksamhetsplanen som beskriver budgeten för 2020 inkluderar även inriktningar och projicerade kostnader för 2021-2022, och är på välfyllda 78 sidor. Sammanfattningen för 1971 års budget får lätt plats på en lättläst A4 sida. Idag får vi dra ner rejält på textstorleken för att få plats. Bläddra gärna igenom verksamhetsplanen.

I april 1965 gjorde Svenska kommunförbundet en utredning rörande sammanläggningen av de i Svenljunga kommunblock ingående kommuner och kommundelar. De beräknade att den nya kommunen skulle ha 9 815 invånare, men att denna siffra enligt SCBs prognos skulle sjunka till 7 863 invånare till år 1980. Så blev det inte, enligt den senaste uträkningen har Svenljunga kommun 10 751 invånare (31 december 2021).

Utredningen beskriver vilken effekt en sammanslagning skulle ha inom områdena polisdistrikt, Landstingsvalkrets, Lantmäteridistrikt, Civilförsvar, enskilda vägar, gatubelysning, skolväsen, kommunala bostadsföretag, donationsfonder samt ekonomiska konsekvenser såsom skatteunderlag, övergångsbidrag och skatteutjämningsbidrag. Inom området administration lyfter utredningen att Köpingen (Svenljunga tätort) var den enda kommunen i området som redan hade ett kommunalhus. I landskommunerna (Axelfors, Lysjö, Kindaholm, Högvad) var kommunalexpeditionen inhyrd i respektive kassörs bostad.

Kommunförbundet lyfter att kraven på kommunal service inom olika verksamhetsområden ökar och att detta i sin tur gör att den kommunala administrationen kräver allt större resurser. Genom en sammanslagning av blockets kommundelar skapas underlag för en rationell förvaltningsapparat till fördel för den kommunala servicens kvalitet. Utredningen förutsätter att administrationen för den nya kommunen blir placerad i Svenljunga tätort och drar slutsatsen att det då inte behövs särskilda expeditioner i de olika kommundelarna.

Utredningen fastställer att det är positivt för området att samlas till en kommun, framförallt med fokus på möjligheterna till utveckling som uppstår när det finns gemensamma krafter - exempelvis en utbyggnad av högstadieskolan i enlighet med Skolstyrelsens plan, förbättring av kommunal service och lokalisering av nya anläggningar.

Rekommendationen var att slå samman kommunen redan till januari 1967, men det dröjde alltså till januari 1971 tills allt var klar och dagens Svenljunga kommun var skapad.

Svenljunga kommun skapades 1971, men arbetet med sammanslagningen pågick under många år innan. På Högvads kommunfullmäktige sammanträde den 25 oktober 1960 diskuterades kommunsammanslagningen. Detta kom att bli en återkommande punkt i alla landskommuners och köpingens fullmäktigemöten.

Sedan 1959 fanns en samarbetsnämnd. Den började som en kommitté där endast politiker från Svenljunga och Axelfors ingick. Under 1964 omvandlades den till en samarbetsnämnd vars främsta uppgift blev att arbeta med kommunsammanslagningen men också med andra heta mellankommunala frågor, exempelvis skolfrågan. Den 31 januari 1964 hade nämnden sitt första möte. På mötet den 25 januari 1965 skapades i nämnden också en skolkommitté för samarbete kring skolfrågor samt en hälsokommitté.

Under tiden innan kommunsammanslagningen remitterades frågor som kunde påverka hela områdets framtida utveckling till denna nämnd. Till exempel överlämnade Länsstyrelsen frågan om att bilda ett skolförbund till samarbetsnämnden efter att kommunerna inom kommunblocket fattade olika beslut i frågan. När det 1966 stod klart att sammanslagning till en ny kommun inte skulle ske 1967, bildades så småningom ett skolförbund för att hantera frågor kring den gemensamma skolverksamheten. Detta framgår bland annat ur
protokollet för Svenljunga Köpings kommunalnämnd från den 20 februari 1967 Pdf, 397 kB, öppnas i nytt fönster..

Från 1968 och framåt fokuserade samarbets- nämnden på att förbereda skapandet av
Svenljunga kommun. Samarbetsnämnden var aktiv till och med 1970.

.

Svenljunga kommun, 0325-180 00

Uppdaterad: