Begrepp

Vad betyder asyl? När är man en flykting? Vad innebär uppehållstillstånd? Här förklarar vi några av de vanligaste begreppen i flyktingsituationen.

Oavsett vilket begrepp som används är det viktigt att tänka på att bakom varje begrepp är det alltid människor det handlar om.

Ankomstboende

Migrationsverkets boende för asylsökande som precis kommit till Sverige.

Asylsökande

​En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av migrationsverket. Kommunerna har inget ansvar för asylsökande, förutom viss barnomsorg och grundskola.

Ensamkommande barn

Asylsökande barn eller ungdomar, under 18 år, som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare.

Flykting

En utländsk person som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl.

HVB-hem

Hem för vård eller boende.

Kommunplacerad flykting

En person som har fått beviljat permanent uppehållstillstånd och är mottagen av en kommun enligt avtal med Länsstyrelsen.

Invandrare

En person som är född i ett annat land och har stadigvarande bosättning i Sverige.

Migration

Personers rörelse mellan länder, det vill säga in- och utflyttning.

Nyanlända

Med nyanlända avses personer som fått uppehållstillstånd i Sverige baserat på bland annat flykting- eller skyddsskäl. Ansvar för mottagande och etablering delas av flera myndigheter där Arbetsförmedlingen är sammankallande under den första tiden.

Uppehållstillstånd

En utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent.

Fler begrepp hittar du på Migrationsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar

I dagsläget beräknar Förenta Nationerna (FN) att det finns cirka 65 miljoner människor på flykt i världen. Anledningen till att människor flyr är detsamma idag som förr, d.v.s. att man vill söka en tillvaro som är fri från krig, fattigdom och förtryck. De flesta söker skydd i eller i närheten av sitt hemland. En del söker dock sig längre och kommer exempelvis till Sverige.

Vem är flykting?

Sverige har skrivit på FN: s flyktingkonvention i Genève. Det betyder att Sverige måste ge de personer asyl som är flyktingar enligt denna konvention.

Konventionsflykting är den som har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av:

  1. Sin ras
  2. Sin nationalitet
  3. Sin religiösa eller politiska uppfattning
  4. Sitt kön eller sin sexuella läggning
  5. Att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp

Enligt svensk lag kan även personer som inte är konventionsflyktingar få asyl. Dessa kallas för skyddsbehövande. Dessa personer har lämnat sitt hemland och:

  1. Har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr
  2. Behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller miljökatastrof i sitt hemland

Gemensamt för alla personer som får asyl i Sverige är att de i regel får uppehållstillstånd. Sverige är ett av de länder som varje år erbjuder sig att ta emot ett visst antal flyktingar som behöver ett nytt säkert hemland. Uttagningen sker oftast i samarbete med FN: s flyktingkommissariat, UNHCR, ofta kommer dessa flyktingar direkt från något flyktingläger. Dessa flyktingar kallas för kvotflyktingar.

Varifrån kommer flyktingarna?

De här människorna kommer från olika oroshärdar runt om i världen såsom exempelvis Syrien, Irak och Afghanistan. Men även andra länder kan vara aktuella. Oavsett ursprungsland så har dessa människor gemensamt att de inte kan stanna kvar i sina egna hemländer eftersom detta är förenat med livsfara för dem. De har varit tvungna att lämna allt och det enda de äger ryms oftast i en resväska när de kommer till Sverige. De personer som kommer till kommunerna har uppehållstillstånd och har samma skyldigheter och rättigheter som oss andra.

Hur går det till?

Asylsökande som kommer till Sverige kan ansöka om asyl vid gränsen eller på någon av migrationsverkets mottagningsenheter som finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Varje ansökan prövas individuellt och om den sökande har skäl som enligt utlänningslagen ger rätt till asyl eller skydd är det migrationsverkets sak att ge uppehållstillstånd. När uppehållstillstånd beviljats får personen/personerna bosätta sig vart de vill om de själva kan ordna en bostad i en kommun. Om inte så anvisar Migrationsverkets bosättningsenhet en bostad i en kommun. I och med bosättningen kan personen folkbokföra sig och de har direkt samma rättigheter och skyldigheter som alla andra kommuninvånare.

Vad är det för skillnad på en flykting och en invandrare?

De har samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Ett undantag är dock rösträtten. Bara svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet. Däremot kan utländska medborgare få rösta i kommunala val.

Vem är flykting? En flykting är en person som lämnat sitt hemland på grund av förföljelse. Det är en mänsklig rättighet att söka skydd från förföljelse och stater som har ratificerat FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning och dess protokoll har en absolut skyldighet att släppa in människor som befinner sig vid landets gräns och vill söka skydd samt ge dem tillgång till en rättssäker asylprocess. Stater är därtill skyldiga att inte skicka tillbaka en person till ett land eller område där hon/han riskerar att bli berövad liv eller frihet eller att utsättas för tortyr eller kroppsstraff (principen om non-refoulement). (källa: Amnesty International)

Vem är migrant? En migrant är en person som har lämnat sitt hemland och befinner sig i ett annat land, antingen tillfälligt eller permanent. Orsaken till detta kan till exempel vara arbete eller att man vill återförenas med en familjemedlem. Om man inte har tillstånd att vistas i det andra landet är man en irreguljär migrant. Irreguljära migranter är en av de mest utsatta grupperna världen över. De är ofta rättslösa och utsätts för olika former av övergrepp och diskriminering. Även för migranter - och alla andra människor - gäller dock principen om non-refoulement (se ovan). (källa: Amnesty International)

Invandrare, immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år. (källa: Skatteverket)

Flyktingmottagande i Svenljunga kommun

Hur många flyktingar är det som kan komma till kommunen?

Den 1 mars 2016 trädde Bosättningslagen ikraft samtidigt som alla Sveriges kommuner har blivit tilldelade ett s.k. kommuntal. Det varierar varje år, och beror på behovet.

Vad har kommunen för ansvar?

Kommunen har följande ansvar: mottagande och bostadförsörjning, praktisk hjälp i samband med flytt, erbjuda undervisning i svenska för invandrare, erbjudande samhällsorientering, ordna barnomsorgen, samt försörjning och andra insatser för de som inte har rätt till etableringsplan p.g.a. nedsatt prestationsförmåga.

Har kommunen ensamt ansvar? 

Nej, det är Arbetsförmedlingen, kommunen, och individen själv som bär ansvaret för en lyckad etablering tillsammans med en rad olika andra aktörer såsom Landsting, Försäkringskassan, Skatteverket m.fl.

Vem står för merkostnader i de kommunala verksamheterna?

Kommuner får utöver grundersättningen en schablonersättning från staten för varje flykting som kommer till kommunen. Detta ska täcka kostnader som uppkommer i samband med bosättning i kommunen, d.v.s. försörjning, merkostnader för introduktion inom barnomsorg, skola och inom social service.

Var ska de bo? 

I Svenljunga kommun finns det ett bra samarbete mellan integrationsenheten och Svenljunga Bostäder AB samt flera privata fastighetsägare. Man erbjuder lägenheter till nyanlända både i centrala orten och utanför. Dessutom finns det en mottagningslägenhet att tillgå för de kvotflytingar nyanlända. Detta är bara ett tillfälligt boende, vilket innebär att så fort de nyanlända har fått de grundläggande förutsättningarna kommer de att flytta ut till andra egna lägenheter. För att utrusta dessa erbjuder CSN nyanlända möjlighet att ta ett hemutrustningslån, således är det inte kommunen som står för att utrusta deras boende.

Vad får de för ersättning?

Etableringsersättning utgår under etableringstiden som för närvarande är två år. Det är lagstadgat. Etableringsersättningen är pengar man får när man har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Om man har barn kan man också få etableringstillägg. Om man bor ensam kan man få bostadsersättning. Ersättningen utbetalas av Försäkringskassan. Denna ersättning är dock inte kravlös utan som motprestation krävs av individerna att de aktivt deltar i aktiviter och följer sin etableringsplan. Om man inte följer planen kan avdrag helt eller delvis göras på ersättningen. Om man deltar i en etableringsplan på heltid får man 308 kronor per dag, fem dagar i veckan.

Vad händer sedan?

Efter avslutad etableringstid kan en nyanländ flykting vara aktuell på den reguljära arbetsmarknaden, eller studera vidare. De som inte har kommit så lång på vägen har rätt att ansöka om stöd och hjälp på socialtjänsten. Svenljunga kommuns ansvar är att se till att dessa nyanlända människor ges förutsättningar till att bli integrerade och delaktiga i samhället efter avslutad etablering. För att kunna skapa dessa förutsättningar jobbar kommunen på olika håll, både med interna och externa aktörer (t.ex. diskussionsgrupper, faddrar, föreningar, föräldrakurs m.fl.).

Kontakt

Ildiko Nagy
Integrationssamordnare
ildiko.nagy@svenljunga.se

Ziad Ashour
Flyktingcoach
ziad.ashour@svenljunga.se

Patricia Mbabazi
Integrationshandläggare
patricia.mbabazi@svenljunga.se

Asmaa Al Nassani
Flyktingcoach
asmaa.al.nassani@svenljunga.se

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-09 16.53