Lokal historia

Måndagen den 23 november 1970 sammanträdde för första gången Svenljunga kommuns fullmäktige Pdf, 9 MB, öppnas i nytt fönster., då i högstadiets musiksal. På detta första sammanträde utsågs valberedningen med suppleanter.

Den 15 december 1970 hölls det andra kommunfullmäktigemötet Pdf, 9 MB., återigen samlades politikerna i högstadiets musiksal. Denna gång valdes Jan-Olof Nillson till kommunfullmäktiges ordförande och Vilgot Josefsson till vice ordförande.
Dessutom valdes ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, byggnadskomittén, hälsovårdsnämnden, skolstyrelsen, barnavårds- och nyketerhetsnämnden, socialnämnden, fritidsnämnden, trafiksäkerhetskomittén, fastighetsnämnden, nämden för hyrestvister samt försäkringsnämnden, kulturnämnden för åren 1971-1973. Istället för 13 har vi idag 8 nämnder, varav två är sammarbetsnämnder med Tranemo kommun. Kommunstyrelsen finns fortfarande. Byggnadsnämnde, byggnadskomittén, fritidsnämnden, trafiksäkerhetskomittén, fastighetsnämnden och kulturnämnden är idag samhällsbyggnadsnämnden och interna myndighetsnämnden. Dagens barn- och utbildningsnämnd kallades vid kommunens start skolstyrelsen. Hälsovårdsnämnden, barnavårds- och nykterhetsnämnden samt socialnämnden är dagens socialnämnd.  

Därutöver valdes ledamöter och suppleanter till stiftelser såsom Stifteslen Svenljunga Bostäder, regionala nämnder såsom Trafiknämnden och Polisnämnden Kinna polisdistrikt samt de olika taxeringsdistrikten och donationsfonder, representanter till företagarförening, turisttrafikföreningen och respektive bygdegårdsförening samt hemvärnets förtroenderåd. Det valdes faktiskt ännu fler represenater, exempelvis borgerlig medlare vid äktenskapstvister och personer att dela ut skottpengar i de olika områden. Och revisorer. Mötet tog nästan 4 timmar. På den sista beslutspunkten bestämde kommunfullmäktige att hålla sina möten på måndagar klockan 19.00. Än idag håller kommunfullmäktige sina sammanträden på måndagar, dock börjar de allt som oftast redan klockan 18.00 ibland till och med klockan 16.00.

På nästa möte, 15 februari 1971, beslutade kommunfullmäktige Pdf, 10 MB, öppnas i nytt fönster. bland annat kring olika reglementen. fösäljning av en fastighet och tomtmark, avtal med KPA pensioner, nya lägenheter, ändringar i stads- och byggnadsplaner, stadgar för Stiftelsen Svenljunga Bostäder, utskänkningstillstång och några fler valärenden.

År 1971 hade kommunens budget en totalsumma på 24,4 miljoner kronor för drift och en kapitalbudget på 2,6 miljoner kronor.

Jämförelsevis har vi under 2020 fått ett överskott av 40 miljoner (vårt största överskott någonsin) på en totalbudget på 656 miljoner kronor. På 50 år har det tillkommit en mängd uppgifter som kommuner har ansvar för att lösa.

Oförändrad är vad som ekonomiskt prioriteras:
Den största posten på 8,1 miljoner vår 1971 undervisning och annan kulturell verksamhet. Även 2020 var det barn- och utbildningsnämnden som hade den högst summan med 273 miljoner kronor. Tätt följd av 252,3 miljoner kronor för socialnämnden. Som går att jämföra med 1971 års näststörsta budgetpost Socialvård och socialförsäkring på 5.9 miljoner kronor.

När vi kollar på budgeten från 1971 är den skriven på 43 mycket luftiga sidor. Verksamhetsplanen som beskriver budgeten för 2020 inkluderar även inriktningar och projicerade kostnader för 2021-2022, och är på välfyllda 78 sidor. Sammanfattningen för 1971 års budget får lätt plats på en lättläst A4 sida. Idag får vi dra ner rejält på textstorleken för att få plats. Bläddra gärna igenom verksamhetsplanen.

I april 1965 gjorde Svenska kommunförbundet en utredning rörande sammanläggningen av de i Svenljunga kommunblock ingående kommuner och kommundelar. De beräknade att den nya kommunen skulle ha 9 815 invånare, men att denna siffra enligt SCBs prognos skulle sjunka till 7 863 invånare till år 1980. Så blev det inte, enligt den senaste uträkningen har Svenljunga kommun 10 751 invånare (31 december 2021).

Utredningen beskriver vilken effekt en sammanslagning skulle ha inom områdena polisdistrikt, Landstingsvalkrets, Lantmäteridistrikt, Civilförsvar, enskilda vägar, gatubelysning, skolväsen, kommunala bostadsföretag, donationsfonder samt ekonomiska konsekvenser såsom skatteunderlag, övergångsbidrag och skatteutjämningsbidrag. Inom området administration lyfter utredningen att Köpingen (Svenljunga tätort) var den enda kommunen i området som redan hade ett kommunalhus. I landskommunerna (Axelfors, Lysjö, Kindaholm, Högvad) var kommunalexpeditionen inhyrd i respektive kassörs bostad.

Kommunförbundet lyfter att kraven på kommunal service inom olika verksamhetsområden ökar och att detta i sin tur gör att den kommunala administrationen kräver allt större resurser. Genom en sammanslagning av blockets kommundelar skapas underlag för en rationell förvaltningsapparat till fördel för den kommunala servicens kvalitet. Utredningen förutsätter att administrationen för den nya kommunen blir placerad i Svenljunga tätort och drar slutsatsen att det då inte behövs särskilda expeditioner i de olika kommundelarna.

Utredningen fastställer att det är positivt för området att samlas till en kommun, framförallt med fokus på möjligheterna till utveckling som uppstår när det finns gemensamma krafter - exempelvis en utbyggnad av högstadieskolan i enlighet med Skolstyrelsens plan, förbättring av kommunal service och lokalisering av nya anläggningar.

Rekommendationen var att slå samman kommunen redan till januari 1967, men det dröjde alltså till januari 1971 tills allt var klar och dagens Svenljunga kommun var skapad.

Svenljunga kommun skapades 1971, men arbetet med sammanslagningen pågick under många år innan. På Högvads kommunfullmäktige sammanträde den 25 oktober 1960 diskuterades kommunsammanslagningen. Detta kom att bli en återkommande punkt i alla landskommuners och köpingens fullmäktigemöten.

Sedan 1959 fanns en samarbetsnämnd. Den började som en kommitté där endast politiker från Svenljunga och Axelfors ingick. Under 1964 omvandlades den till en samarbetsnämnd vars främsta uppgift blev att arbeta med kommunsammanslagningen men också med andra heta mellankommunala frågor, exempelvis skolfrågan. Den 31 januari 1964 hade nämnden sitt första möte. På mötet den 25 januari 1965 skapades i nämnden också en skolkommitté för samarbete kring skolfrågor samt en hälsokommitté.

Under tiden innan kommunsammanslagningen remitterades frågor som kunde påverka hela områdets framtida utveckling till denna nämnd. Till exempel överlämnade Länsstyrelsen frågan om att bilda ett skolförbund till samarbetsnämnden efter att kommunerna inom kommunblocket fattade olika beslut i frågan. När det 1966 stod klart att sammanslagning till en ny kommun inte skulle ske 1967, bildades så småningom ett skolförbund för att hantera frågor kring den gemensamma skolverksamheten. Detta framgår bland annat ur
protokollet för Svenljunga Köpings kommunalnämnd från den 20 februari 1967 Pdf, 397 kB, öppnas i nytt fönster..

Från 1968 och framåt fokuserade samarbets- nämnden på att förbereda skapandet av
Svenljunga kommun. Samarbetsnämnden var aktiv till och med 1970.