Svenljunga kommun logotyp, tillbaka till startsidan.

Du är här:

Sanering av förorenad mark

Ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. Svenljunga kommun arbetar med projekt och åtgärder för att sanera förorenade områden i kommunen. På den här sidan hittar du information om våra pågående saneringsprojekt.

Vårt arbete med förorenande områden

Ett förorenat område kan vara mark, vatten, sediment eller byggnader och anläggningar. På ett sådant område är mängden föroreningar större än det som naturligt förekommer i omgivningen. Ett område bedöms som förorenat när det finns en risk att människors hälsa eller miljön påverkas negativt.

Enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska förorenade områden åtgärdas. Det nationella målet är att alla förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön 2050. Det vill säga de mest prioriterade områdena behöver åtgärdas. För att kunna göra denna prioritering behöver både nedlagda och pågående verksamheter identifieras och inventeras.

Identifiering av möjliga förorenade områden

Identifieringen görs genom att man utgår ifrån en branschklassning där man tittar de risker branschen generellt kan medföra och området får en branschklassning. Ett identifierat potentiellt förorenat område, behöver inte vara förorenat i praktiken eller komma att kräva efterbehandlingsåtgärder då en första bedömning enbart är baserat på typ av bransch.

Inventering och riskklassning

Därefter inträder inventeringsfasen. Inventeringen börjar med områdena i de branschklasserna som generellt innebär högst risk. Inventeringen görs enligt en metodik (MIFO, Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och är uppdelat i 2 faser. Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en riskklassning. Det innebär ett besök på platsen och granskning av tillgängliga uppgifter om vilken verksamhet som bedrivits, vilka ämnen som hanterats med mera. Fas 2 omfattar en undersökning i form av provtagning och leder oftast till en ny riskklassning.

Riskklassningen används som ett prioriteringsunderlag vid arbetet med förorenade områden för att bedöma vilka områden som i första hand bör undersökas och eventuellt åtgärdas. Att identifiera, undersöka och åtgärda områden som förorenats av befintliga eller tidigare verksamheter är ett viktigt led i arbetet att minska riskerna för att människor och miljö utsätts för farliga ämnen.

Ansvar för sanering

Det är alltid den som förorenat ett område som ska ansvara för att det saneras. Men ibland kan ingen ansvarig ställas till svars, exempelvis när föroreningar uppstått innan den svenska miljöskyddslagstiftningen började gälla. Då kan kommunen gå in som huvudman och söka statsbidrag för att göra olika undersökningar och åtgärder.

Pågående projekt

Kartbild som visar industrifastighet i Sexdrega.

Undersökningar på fastigheten Åhaga 1:7 i Sexdrega

Svenljunga kommun har tagit på sig huvudmannaskapet för att utreda föroreningssituationen på fastigheten Åhaga 1:7 i Sexdrega. Anledningen är att det inte finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som krav kan ställas mot för att utföra undersökningar på fastigheten och finns ett behov att utreda om fastigheten utgör en risk för människors hälsa eller miljön.

Bakgrund till förorening

På fastigheten har det tidigare funnits träindustri där man har impregnerat virket för att förlänga träets hållbarhet. De kemikalier som användes var godkända då när verksamheten bedrevs men klassas idag som mycket miljö- och hälsofarliga eftersom de innehåller tungmetaller som koppar, krom och arsenik samt klorfenoler vilka kan ge upphov till dioxinförorening.

På det sättet som doppning utfördes, där träet först doppades och senare fick droppa av, gör att föroreningar når marken där de binds och senare lakas ut och följer med ned till grundvatten och ut i ytvatten som vattendrag och sjöar.

Vad har vi gjort hittills?

Under våren 2024 gjorde vi en så kallad förstudie där vi bland annat tog prover som har analyserats. Dessa prover ger en bild av vad som finns i marken, hur mycket som finns och framförallt var föroreningarna finns på fastigheten.

Förstudien visar följande:

  1. Resultatet från förstudien visar en mycket stor risk för människors hälsa och miljön på fastigheten på grund av förekomsten av farliga kemikalier så som arsenik, koppar, krom och dioxiner. Främst i huvudbyggnaden men även på fastigheten.
  2. Allmänheten bör inte uppehålla sig på området.
  3. Spridningen av föroreningar till närliggande vattendrag, såsom Ätran, har resulterat i högre halter av krom nedströms än uppströms fastigheten. Halterna av krom i Ätran nedanför fastigheten är dock låga. Provtagning av vattenmossa har utförts av Ätrans vattenråd år 2016 vid bron i Sexdrega och där syns ingen påverkan från krom. Utifrån den provtagning som har gjorts, så bedöms sannolikheten som låg kring att det finns risker i att konsumera fisken och kräftorna från området. Men mer provtagning behövs för att säkert kunna säga att det är riskfritt. Svamp eller bär bör dock inte konsumeras från fastigheten.
  4. För att ytterligare utvärdera eventuella risker och för att gå en mer komplett bild av föroreningssituationen kommer provtagning av kräftor tas med i den kommande huvudstudie som kommunen har avsikt att söka medel från Naturvårdsverket för.

Vad händer nu?

För att undersöka fastigheten ytterligare har kommunen även skickat in en ansökan om bidrag för att göra en huvudstudie. En huvudstudie omfattar mer detaljerade undersökningar, riskbedömningar och eventuella åtgärdsutredningar. Syftet med huvudstudien är att ta fram åtgärdsmål och underlag för eventuella efterbehandlingsåtgärder.

Kontaktpersoner i projektet

Projektledare: David Nyblom, plan och exploateringsenheten

Biträdande projektledare och miljöstöd: Sandra Andersson, miljö och byggenheten

.

David Nyblom, Mark- och exploateringsingenjör, 0325-182 34
Sandra Andersson, Miljöhandläggare, 0325-181 81

Uppdaterad: