Avloppsvatten, spillvatten

Spillvatten, även kallat avloppsvatten, är det vatten som kommer från disk, tvätt, dusch och toalett. På denna sida får du reda på mer om spillvatten och hur rening fungerar.

Vart tar spillvattnet vägen?

Spillvattnet från fastigheter som är kopplade till det kommunala avloppsnätet rinner ner i avloppsrör under marken och transporteras i ledningsnätet vidare till ett reningsverk. Svenljunga kommun har i stort sett ett reningsverk i varje tätort. Undantaget är Mjöbäck där spillvattnet transporteras via ledningar till Överlida reningsverk.

Självfall och tryckavloppspumpar

Tidigare behövde avloppet ligga högre än avloppsledningen för att spillvattnet på egen hand skulle kunna rinna undan .Det gjorde att vissa fastigheter inte kunde ansluta till det kommunala avloppsnätet.

Tekniken för avlopp har gått starkt framåt, och i Svenljunga kommun har vi börjat installera tryckavloppspumpar och tryckavloppsledningar på ett antal ställen. Om fastigheten inte har möjlighet till självfall av någon anledning, kan en tryckavloppspumpstation grävas ned på tomten. Denna pump maler sönder spillvattnet och trycker det vidare ut i avloppsledningen med hjälp av en elektrisk pump. Denna teknik har ökat möjligheten att utöka det kommunala VA-nätet.

Hur fungerar reningsverket?

På reningsverket renas spillvattnet i tre steg: mekanisk, biologisk och kemisk rening. Sedan släpps rent vatten ut i naturen. Spillprodukten, slammet som blir kvar efter reningsprocessen, lämnas till ett företag som bearbetar slammet och slutprodukten används sedan till jordförbättring.

Mekanisk rening

Mekanisk rening är det första steget i reningen som innebär att allt spillvatten passerar genom ett rensgaller, sandfång och en försedimentering. Rensgallret tar bort grova partiklar som till exempel sand, toapapper och skräp som spolats ner. I sandfånget sjunker sand- och gruspartiklar till botten och avskiljs från vattnet. I försedimenteringen får de biologiska partiklarna sjunka till botten. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Biologisk rening

När spillvattnet är fritt från fasta föroreningar sker det andra steget i reningen, så kallad biologisk rening. Här arbetar flera miljoner mikroorganismer, främst bakterier, med att äta upp urin och avföring. För att de ska trivas tillsätts syre genom att stora mängder luft blåses in i vattnet. Mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar, men de är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att inte spola ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet.

Kemisk rening

I det tredje steget som är kemisk rening, avskiljs främst fosfor från spillvattnet. En kemikalie tillsätts som fäller ut den lösta fosforn. Det bildas flockar som avskiljs från vattnet genom att flockarna sjunker till botten i en sedimenteringsbassäng. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Slam

Restprodukten, slammet som blir kvar efter reningsprocessen, innehåller mycket växtnäring och mullbildande ämnen. Slammet används till största del som anläggningsjord efter att det har avvattnats, rötats och komposterats. Resterande går till förbränning.

Tillstånd och egenkontroll

Avloppsrening räknas som miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Svenljunga reningsverk har tillstånd från länsstyrelsen och de mindre reningsverken är anmälda till den kommunala tillsynsmyndigheten.

Reningen sker enligt de villkor som satts upp i tillstånd och upprättade egenkontrollprogram. Regelbunden provtagning och analys sker på det renade vattnet som släpps ut. Pumpstationer och reningsverk kontrolleras. Egenkontroll innebär att bestämda rutiner följs för planering, styrning, dokumentation och uppföljning av verksamheten.

Vad är ovidkommande vatten?

Ovidkommande vatten är det vatten som kommer till spillvattenledningsnätet när det egentligen borde ha hamnat i dagvattennätet. Det kan handla om felkopplade stuprör, husgrundsdräneringar och liknande. Detta leder till att väldigt stora mängder vatten kommer till de kommunala reningsverken under till exempel kraftiga regnoväder. Det leder i sin tur till att mer energi går åt till att pumpa vattnet genom reningsverket. Det finns även risk för att reningsverkets bakterierkultur spolas ut ur verket eller att det överflödiga vattnet släpps ut helt orenat i sjöar eller vattendrag. Det ökar också risken för källaröversvämningar då ledningsnätet kanske inte är dimensionerat för det vattenflöde som uppstår.

Kontroll av anslutningar

För att minska den påverkan som det ovidkommande vattnet har kan kontroller göras. Det kan handla om att färga vatten och hälla det i stuprännor och se om det leder till spillvattennätet eller dagvattennätet. Eller så pumpas rök in i spillvattennätet och ett större område kan sedan kontrolleras visuellt för att se var röken kommer ut. 

Gränsvärden för utsläpp från industrier

Avloppsreningsverk är utformade för att ta emot och rena avloppsvatten från hushåll. Vi tar även emot avloppsvatten från industrier, men vi kan bara ta emot sådant avloppsvatten som liknar ett hushålls. Avloppsvatten från industrier får därför inte överstiga vissa värden. Om avloppsvattnet översitger värdena och därmed skiljer sig från ett hushålls avloppsvatten får det inte släppas ut i kommunens ledningsnät och verksamheten behöver själv rena vattnet.

Gränsvärderna finns representerade ii tabeller nedan. Mer information om utsläpp av miljögifter finns i broschyren "Hjälp oss få ett renar vatten", den hittar du under Blanketter, e-tjänster och övrig information.