Svenljunga kommun logotyp, tillbaka till startsidan.

Du är här:

Planprocessen

Här kan du läsa om hur det går till att ta fram en detaljplan, detta sker genom en så kallad planprocess. Huvudsyftet med all detaljplaneläggning är att pröva om det är lämpligt att använda marken till det som föreslås.

Beskriver min bild

En demokratisk process som ibland tar tid

Handläggningstiden för en detaljplan beror på ärendets omfattning och komplexitet. Uppskattningsvis tar det cirka 12-18 månader att arbeta fram en detaljplan men det finns också planarbeten som tar mindre eller längre tid än så. Detta beror på vilket förfarande som detaljplanen hanteras med. Det finns exempelvis begränsat förfarande, standardförfarande och utökat planförfarande. Standardförfarande är det vanligaste förfarandet. Du ser planprocessen för ett standardförfarande längre ner på sidan.

Plan- och bygglagen styr hur en planprocess går till. För att kommunens beslut ska vara giltiga måste alla steg i processen ske på rätt sätt. Kommunen måste exempelvis samråda med de som påverkas mest av förslaget, innan beslut tas.

Vad händer när vi påbörjar planarbetet?

Processen att ta fram en detaljplan brukar beskrivas utifrån stegen samråd, granskning, antagande och laga kraft. Det är under samråd och granskning som berörda får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget, berörda kan exempelvis vara fastighetsägare som bor i närheten av ett område där en detaljplan tas fram.

Kommunen kan när som helst under arbetets gång besluta att avbryta planarbetet.

Planprocessen - steg för steg

Har du som privatperson eller företag en idé kring byggande som kräver att en ny detaljplan upprättas kan du ansöka om planbesked. Du ska få planbeskedet senast fyra månader efter din ansökan eller genom annan överrenskommelse med kommunen. I beskedet meddelar vi om kommunen kommer att påbörja ett detaljplanearbete eller inte.

Ansöka om planbesked » Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I det inledande skedet är det vanligt att olika utredningar behöver göras. Det kan vara en utredning om exempelvis dagvatten, buller eller trafikmätning. Dessa utredningar använder kommunen för att ta fram ett förslag till detaljplan som sedan kan skickas ut på samråd. Förslaget innehåller en planbeskrivning och en plankarta som beskriver förslaget till utformning av området.

När vi har tagit fram ett planförslag får de fastighetsägare och hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta kallas samråd.

Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av planprocessen. Om du har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem skriftligt.

Här finns mer information om hur du kan göra för att lämna in synpunkter på ett planförslag.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där kommunen svarar på de synpunkter som kommit in. I standardförfarandet kan kommunen välja att inte upprätta någon samrådsredogörelse utan istället redovisa detta senare, i granskningsutlåtandet.

Synpunkterna som kommit in under samrådet kan leda till ändringar av planförslaget. Granskningshandlingar arbetas nu fram och samrådsredogörelsen blir en del av dessa. Eventuella kompletteringar av utredningar kan göras under granskningsskedet.

Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter.

Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt under granskningen för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande där vi svarar på de synpunkter som kommit in. Större ändringar får enligt Plan- och bygglagen inte göras i planförslaget. Då måste förslaget ställas ut på granskning på nytt.

Det vanliga är att det är samhällsbyggnadsnämnden som antar en detaljplan. Planer som är av större vikt eller som till exempel inte stämmer överens med kommunens översiktsplan ska beslutas av kommunfullmäktige.

När beslutet om antagande har tillkännagetts på kommunens anslagstavla har du som är berörd av planen möjlighet att överklaga kommunens beslut. Detta under förutsättning att du senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Om detaljplanen överklagas är det Mark- och miljödomstolen eller Mark- och miljööverdomstolen som fattar beslut. Länsstyrelsen kan dessutom överpröva kommunens beslut att anta planen.

Detaljplanen vinner laga kraft, det vill säga att den börjar gälla, om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås av mark- och miljödomstolen.

Blanketter, e-tjänster och övrig information

.

Johanna Bengtsson, Planarkitekt, 0325-180 26
Linus Johansson, Projektledare, 0325-184 34
Sara Borgesjö, Projektledare, 0325-182 05
Pier Andersson, Enhetschef Plan & Exploatering, 0325-184 40

Uppdaterad: