logga svenljunga

Du är här:

Förorenad mark

Du som bedriver eller har bedrivit verksamhet ansvarar för eventuella efterbehandlingar av marken om den har blivit förorenad. Du måste göra en anmälan till kommunen innan du gräver eller sanerar ett förorenat område.

Vad är förorenad mark?

Förorenad mark kan vara mark- eller vattenområden, sediment, grundvatten, byggnader eller anläggningar. Det är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljö. Orsaker till föroreningar kan vara tidigare industrier, bensinstationer, kemtvättar, deponier eller industriell verksamhet.

Om du upptäcker en förorening vid en fastighet som du äger eller använder, ska du genast kontakta miljöenheten.

Ansvarig för förorenade områden

Ansvarig är i första hand den som bedrivit verksamheten och har orsakat föroreningen. Om du har förvärvat en förorenad fastighet innebär det att du som ny ägare kan bli ansvarig för att undersöka och sanera marken. Det gäller även om det inte är du som orsakat föroreningen.

När det gäller förorenade områden är det sällan tydligt vem som är ansvarig och ska betala åtgärderna. När frågan om ansvarig är utredd ska verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren bekosta utredningar och de åtgärder som de är skyldiga att göra.

Anmäl i god tid

Du får inte utföra åtgärder som att gräva eller sanera i ett förorenat område utan att först anmäla det till miljöenheten. Din anmälan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ska ha ska inkomma till oss minst 6 veckor innan arbetet startar.

Sanering av förorenad mark

Ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. Svenljunga kommun arbetar med projekt och åtgärder för att sanera förorenade områden i kommunen.

Identifiering sker genom en branschklassning. Ett identifierat potentiellt förorenat område behöver inte vara förorenat i praktiken, eller komma att kräva efterbehandlingsåtgärder. Detta är endast en första bedömning baserad på typ av bransch.

Inventeringen startar med områden i branschklasserna som generellt innebär högst risk. Inventeringen är uppdelad i två faser. Fas ett omfattar en orienterande studie och resulterar i en riskklassning. Det innebär platsbesök och granskning av vilken typ av verksamhet som har varit aktiv. Fas två omfattar en undersökning i form av provtagning och leder ofta till en ny riskklassning.

Riskklassningen är ett prioriteringsunderlag för bedömning av vilka områden som bör bli prioriterade. Att undersöka och åtgärda områden som är förorenade är ett viktigt led i att minska riskerna för att människor och miljö blir utsatta för farliga ämnen.

Kartbild som visar industrifastighet i Sexdrega.

Undersökningar på fastigheten Åhaga 1:7 i Sexdrega

Svenljunga kommun har tagit på sig huvudmannaskapet för att utreda föroreningssituationen på fastigheten Åhaga 1:7 i Sexdrega. Anledningen är att det inte finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som krav kan ställas mot för att utföra undersökningar på fastigheten och finns ett behov att utreda om fastigheten utgör en risk för människors hälsa eller miljön.

Bakgrund till förorening

På fastigheten har det tidigare funnits träindustri där man har impregnerat virket för att förlänga träets hållbarhet. De kemikalier som användes var godkända då när verksamheten bedrevs men klassas idag som mycket miljö- och hälsofarliga eftersom de innehåller tungmetaller som koppar, krom och arsenik samt klorfenoler vilka kan ge upphov till dioxinförorening.

På det sättet som doppning utfördes, där träet först doppades och senare fick droppa av, gör att föroreningar når marken där de binds och senare lakas ut och följer med ned till grundvatten och ut i ytvatten som vattendrag och sjöar.

Vad har vi gjort hittills?

Under våren 2024 gjorde vi en förstudie där vi bland annat tog prover som har vi har analyserat. Dessa prover ger en bild av vad som finns i marken, hur mycket som finns och framförallt var föroreningarna finns på fastigheten.

Under 2025- 2026 har vi utfört en huvudstudie på fastigheten. Det innebär att vi har genomfört ytterligare provtagning för att få en bättre bild av hur utbredda föroreningarna är på fastigheten. Syftet med huvudstudien är att ta fram åtgärdsmål och underlag för eventuella åtgärder för efterbehandling.

Förstudien visar följande:

  1. Resultatet från förstudien visar en mycket stor risk för människors hälsa och miljön på fastigheten på grund av förekomsten av farliga kemikalier så som arsenik, koppar, krom och dioxiner. Främst i huvudbyggnaden men även på fastigheten.
  2. Allmänheten bör inte uppehålla sig på området.
  3. Spridningen av föroreningar till närliggande vattendrag, såsom Ätran, har resulterat i högre halter av krom nedströms än uppströms fastigheten. Halterna av krom i Ätran nedanför fastigheten är dock låga. Provtagning av vattenmossa har utförts av Ätrans vattenråd år 2016 vid bron i Sexdrega och där syns ingen påverkan från krom. Utifrån den provtagning som har gjorts, så bedöms sannolikheten som låg kring att det finns risker i att konsumera fisken och kräftorna från området. Men mer provtagning behövs för att säkert kunna säga att det är riskfritt. Svamp eller bär bör dock inte konsumeras från fastigheten.
  4. För att ytterligare utvärdera eventuella risker och för att gå en mer komplett bild av föroreningssituationen kommer provtagning av kräftor tas med i den kommande huvudstudie som kommunen har avsikt att söka medel från Naturvårdsverket för.

Huvudstudien visar följande:

  • Resultatet från huvudstudien visar på en mycket stor risk för människors hälsa och miljön på fastigheten. Detta på grund av förekomst av farliga ämnen som arsenik, koppar, krom och dioxiner. Förekomsten av dessa ämnen är främst i huvudbyggnaden men även på fastigheten.
  • Allmänheten bör inte uppehålla sig på området.
  • Provtagning av kräftor är gjord och analyserna visar att det inte innebär en risk att äta dem.
  • Riskbedömningen visade på ett åtgärdsbehov inom fastigheten för att minska riskerna för hälsa och miljö.

Vad händer nu?

Nu ska vi genomföra en riskvärdering. Det gör vi för att bedöma de risker som finns på området för att se vilka åtgärder som kan vara aktuella för efterbehandling. Arbetetsgruppen består av miljö- och byggenheten, plan- och exploateringsenheten, Länsstyrelsen och den konsult som utfört huvudstudien. Nästa steg blir att söka ytterligare medel från Naturvårdsverket.

Kontaktpersoner i projektet

Projektledare: David Nyblom, plan och exploateringsenheten

Biträdande projektledare och miljöstöd: Sandra Andersson, miljö och byggenheten

.

Charlotte Hallberg, Miljöhandläggare, 0325-180 57
Sandra Andersson, Verksamhetsutvecklare, 0325-181 81

Uppdaterad: