Märkning och information till kund

Märkning av färdigförpackade livsmedel

De flesta av de livsmedel vi köper är förpackade och det är därför svårt att bedöma egenskaper och kvalitet med hjälp av syn och lukt. Märkningsuppgifterna inte får vara vilseledande och de ska vara lätta att förstå och klart läsbara. Uppgifterna ska i de flesta fall vara skrivna på svenska.

Beroende på typ av produkt ska det på förpackningen bland annat stå:

• vad det är för livsmedel
• inehållsförteckning
• nettovikt/-volym
• datummärkning
• speciella anvisningar för förvaring eller användning
• namn och adress/telefonnummer till tillverkare, förpackare eller säljare i Sverige.

Innehållsförteckning

Mat du köper ska vara märkt så att du som konsument ska veta vad den innehåller. Är du allergisk ska du kunna lita på att det som står ska ge dej hjälp att veta om du kan äta just den maten.

Datummärkning

Om bäst före- eller sista förbrukningsdag krävs ska den stå i ordningen dag-månad-år. För varor med lång hållbarhet räcker det att månad och år skrivs ut.

Sista förbrukningsdag

Begreppet används för särskilt känsliga varor som till exempel rå köttfärs, rå kyckling eller färsk fisk. Efter den dagen får varan inte säljas. När du som konsument köper en sådan vara, tillaga eller frys in maten före datum.

Bäst-före-datum

Maten garanteras att vara fullgod fram till detta datum. En handlare får sälja en vara efter att bäst-före-datum har passerat om kvaliteten på varan kan garanteras.

Om du har förvarat enligt de anvisningar som står på förpackningen är det troligt att varan kan användas även om bäst-före-datum har passerat. När det gäller mjölk och kött kan du lukta och bedöma om kvaliteten är god nog. Kasta inte mat i onödan.

Information om oförpackade livsmedel på restaurang, café och liknande verksamheter

Allergener

Som livsmedelsföretagare är du skyldig att ge dina kunder korrekt information om allergener i maten du serverar. Reglerna gäller för all mat som säljs oförpackad eller förpackas på kundens begäran, till exempel restaurangmat och take-away. Allergener i lagstiftningens mening är de 14 ämnen som anges i EU:s allergenlista Dessa ämnen är uppräknade i bilaga II till förordning (EU) nr 1169/2011. Det handlar om ämnen som ofta orsakar allergi eller intolerans hos den som är allergisk eller överkänslig. Se artikel 21.1 a i samma förordning.

De är:

• Gluten (som vete, korn, råg och havre)
• Mjölk (Smör, ost, grädde, mjölkpulver, vassle och yoghurt)
• Ägg (produkter som innehåller ägg, Kakor, vissa köttprodukter, majonnäs)
• Kräftdjur (krabbor, hummer, räkor och scampi)
• Fisk (Fisksåser, crabfish/Crabsticks)
• Blötdjur (musslor, sniglar, bläckfisk och valthornssnäckor)
• Jordnötter
• Nötter och mandel (mandlar, hasselnötter, valnötter, cashewnötter mfl.)
• Sojabönor (edamame-bönor, misopasta, texturerat sojaprotein)
• Selleri (selleristjälkar, -blad, -frön och rotselleri, kryddblandningar)
• Senap
• Sesamfrön
• Lupin
• Svaveldioxid och sulfit

Vad gäller?

• Kunder har rätt att få information om vilka allergener som finns i maten.
• Informationen ska vara tillgänglig för alla rätter och produkter som erbjuds.
• Du kan ge informationen muntligt eller skriftligt, men kunderna måste tydligt informeras om hur de kan få den.

Vad behöver du som företagare göra?

• Informera kunderna om att de kan få allergiinformation, till exempel genom skyltning eller på menyn.
• Säkerställ att personalen har kunskap om vilka allergener som finns i maten och hur informationen ska lämnas.
• Ha en rutin för att hålla allergiinformationen uppdaterad, exempelvis genom att dokumentera ingredienser eller spara etiketter från råvaror.
• Ge korrekt information till kunden vid förfrågan.

Ursprung kött

Från och med den 1 mars 2025 gäller nya regler för livsmedel som säljs oförpackade eller förpackas på kundens begäran, till exempel restaurangmat och take-away.

Reglerna innebär att kunder, om de frågar, ska få information om ursprungslandet för kött från nöt, gris, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i maten som lagas i verksamheten.

Vad gäller?

• Kravet omfattar kött som används som ingrediens i mat som tillagas i verksamheten.
• Det gäller inte för färdiglagade produkter som köpts in, exempelvis färdiga korvar, förmarinerad kyckling eller färdigpanerad fisk.
• Informationen ska tillhandahållas på samma sätt som allergiinformation, det vill säga genom att kunden upplyses om att personalen kan ge information vid förfrågan.

Vad behöver du som företagare göra?

• Informera kunderna om att de kan få information om köttets ursprung, till exempel genom skyltning.
• Säkerställ att du kan ta fram informationen vid behov, exempelvis genom att spara etiketter från köttförpackningar eller skriva ut informationen direkt på menyn.
• Lämna korrekt information till kunden.

Märkning av fisk, kräftdjur och blötdjur

Fisk, kräftdjur och blötdjur ska märkas med vissa uppgifter när de säljs i butik. Om de inte är färdigförpackade ska uppgifterna istället finnas på skyltar i anslutning till fiskdisken. Uppgifter ska finnas om var fisken eller kräftdjuren är fångade, handelsnamnet på fisken, kräftdjuren och blötdjuren och om produkten är odlad eller viltfångad.

Märkning med nyckelhålssymbolen

Nyckelhålssymbolen är till för att hjälpa dig som konsument att hitta mer hälsosamma alternativ, både när du handlar mat och äter på restaurang. Nyckelhålssymbolen får användas på livsmedel som har

• nyttigare fett
• mindre socker
• mindre salt
• mer kostfiber och fullkorn än andra livsmedel av samma typ.

Däremot får det inte användas på läskedrycker, godis och bakverk eller på livsmedel som innehåller sötningsmedel.