Slaktavfall
De delar av djuret som inte ska användas till matlagning, djurfoder eller gödselmedel räknas som slaktavfall. De delar av djuret som blir över efter styckning och tillagning i köket är hushållsavfall.
Så här hanterar du slaktavfall
Avfall som uppstår vid slakt ska skickas iväg med Svensk Lantbrukstjänst som är godkänd transportör och som transporterar till en godkänd anläggning. Undantag från detta är det som räknas till hushållssopor. Men även mag- och tarminnehåll, som du kan sprida på den egna åkermarken som gödsel och njurar, lever och mage som du kan ge till dina hundar i stället.
Vilda djur
Vilda djur omfattas inte av kravet på insamling och förstöring såvida de inte misstänks för att bära en smittsam sjukdom. I sådana fall ska Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kontaktas. Slaktavfall från vilda djur får ligga på fallplatsen i skogen, gärna långt in i skogen för att inte locka in rovdjur till bebyggelsen. Slaktavfallet får inte samlas ihop och tippas på ett och samma ställe i stora volymer.
Nedgrävning av djur
De djur som får grävas ned utifrån kommunens anvisningar är:
- Sällskapsdjur.
- Hästdjur som är självdöda eller avlivade. Nedgrävningsplatsen ska godkännas av kommunen.
- Animaliska biprodukter som uppstått vid vilthanteringsanläggningar.
Det finns en del punkter man måste ta i beaktande när man ska gräva ned djuren och det är bland annat:
- Avstånd till vatten.
- Tillräckligt med täckande massor för att förhindra att andra djur gräver upp det.
- Inga smittsamma sjukdomar.
Kontakta kommunen om du vill gräva ner ett djur enligt ovan så hjälper vi dig med anvisningar.
.
Uppdaterad: