Svenljunga kommun logotyp, tillbaka till startsidan.

Du är här:

Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer

Våra byggnader utgör är en viktig del av vår livsmiljö och är värda att ta hand om. Det finns många skydd för våra byggnader och kulturmiljöer för att säkerställa att de utvecklas och bevaras på lämpligt sätt. På denna sida kan du läsa mer om vad lagstiftningen säger när det gäller byggnader och bebyggelsemiljöer med kulturhistoriskt värde.

Beskriver min bild

Renovera varsamt - inte förvanska

Synen på vad som är värt att bevara i vår bebyggelsemiljö har skiftat över tid. Idag är synen bred på vad som är kulturhistoriskt värdefullt. Alla typer av byggnader kan anses ha kvaliteter värda att förhålla sig till. Enskilda byggnader kan ha värden, men också hela bebyggelsemiljöer där byggnader tillsammans med andra element i landskapet utgör delar av en värdefull helhet.

Gemensamt för byggnader, oberoende husens ålder, är att de ska renoveras varsamt. Detta innebär att tillägg, ändringar och underhåll ska göras med respekt för befintliga karaktärsdrag hos byggnaden. Reglerna gäller oavsett om åtgärden görs inom eller utanför detaljplan, om de ligger i eller utanför ett område utpekat i ett kulturmiljöprogram, och oavsett om de kräver bygglov, anmälan eller om åtgärden är bygglovsbefriad.

För särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden gäller att de inte får förvanskas. Det är inget förbud mot förändring. De egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull är dock skyddade och respekterar man dem går det ofta att utföra åtgärder. Förvanskning kan innebära att en väsentlig egenskap går helt förlorad och att åtgärden går ut över byggnadens och områdets särskilda karaktär.

Nytt kulturmiljöprogram 2023

Under hösten 2023 antog Svenljunga kommun ett nytt kulturmiljöprogram. Arbetet med att ta fram det nya programmet pågick under åren 2021-2023. De kulturmiljöer som ingick i kommunens gamla kulturmiljöprogram från år 1993 inventerades då på nytt. Syftet med uppdateringen är att det nya programmet ska ha aktuella beskrivningar av miljöerna samt ange tydligare riktlinjer för hur kulturvärden ska bevaras inom dem. Kulturmiljöprogrammet ska därmed vara mer användbart för tjänstepersoner samt tillgängligt och intressant för fastighetsägare och andra intresserade.

Läs det nya kulturmiljöprogrammet här » Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Svenljunga kommun har en byggnadsinventering som numera finns att hitta i kulturmiljöprogrammet. Inventeringen grundar sig på en inventering som länsmuséet i Vänersborg gjorde åren 1985-1989. Det gjordes en uppdatering av den inventeringen åren 2014-2015. Inventeringen finns i det digitala kulturmiljöprogrammet i länken ovan.

Kulturmiljöprogrammet och byggnadsinventeringen omfattar ett urval av de kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som finns i kommunen. De regler i lagen som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader gäller alltid, oavsett om de är utpekade sen förut eller inte. Kulturvärden hos en byggnad kan till exempel uppmärksammas i samband med ett bygglovsärende. Detta prövas i varje enskilt fall mot Plan- och bygglagen. Bygglovsansökan kan beviljas om inga viktig karaktärsdrag går förlorade.

K-märkning

K-märkning är ett samlingsbegrepp på byggnader som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla på något sätt. Begreppet används ofta i folkmun. Själva begreppet k-märkt kommer av att kulturhistoriska miljöer tidigare betecknades med bokstaven "k" på planer och kartor. Byggnader, kvarter eller områden som tidigare märktes med "k" på detaljplaner märks idag med en q-märkning. Märkningen innebär att byggnaden är särskilt bevarandevärd.

Exempel på byggnader i Svenljunga kommun som är q-märkta är gamla tingshuset och "Pengalösa hörnet".

Byggnader kan också vara utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i till exempel ett kulturmiljöprogram eller i en byggnadsinventering. Det kan också vara byggnadsminnen beslutade av Länsstyrelsen. Alla kyrkobyggnader uppförda före år 1939 är utpekade som kyrkliga byggnadsminnen.

Fornlämningar

I Västra Götaland finns cirka 44 000 kända fornlämningar. Dessa består i stora drag av de fysiska spåren efter människans verksamhet under hela historien. Fornlämningarna kan bilda sammansatta miljöer som exempelvis boplatser och gravfält eller bebyggelserester som borgruiner och så kallade kulturlager i städer. Det kan också vara mindre lämningar som skeppsvrak, gamla stenbroar eller milstenar. En fornlämning kan också bestå av en särskild naturformation.

Grävtillstånd

Om en åtgärd som kräver bygglov ska placeras i närheten av eller på en fornlämning kontaktar bygglovhandläggaren länsstyrelsen som utreder påverkan på fornlämningen. Om åtgärden inte kräver bygglov måste fastighetsägaren själv kontakta länsstyrelsen och själv ansöka om tillstånd. Detta är viktigt att tänka på när man tänker bygga exempelvis en friggebod, en altan, en pool eller en nyttobyggnad för jordbruket.

Även om marken inte ändras genom byggnationen kan fornlämningen ändå påverkas. Vår historia tillhör oss alla och många fornlämningar ska vara tillgängliga för allmänheten. Det kan alltså krävas tillstånd från länsstyrelsen att bygga något som hindrar allmänheten från att ha tillträde till platsen eller som skymmer platsen i landskapet.

Många fornlämningar har naturligtvis inte hittats ännu. Om du skulle stöta på någonting som du misstänker kan vara en fornlämning ska du genast avbryta arbetet och kontakta länsstyrelsen.

Frågor och svar om kulturmiljö

Det är den av människor påverkade miljön, som i varierande grad präglats av mänsklig aktivitet och verksamhet. En del kulturmiljöer tillskrivs höga värden som behöver tas hänsyn till. Kulturmiljön kan avgränsas till en lämning eller till att omfatta större landskapsavsnitt. Det kan vara allt från en säterimiljö till ett industriområde eller till ett skogslandskap som påverkats av människan. Utöver det fysiska landskapet ingår även immateriella företeelser som till exempel ett ortsnamn i begreppet kulturmiljö.

I 8 kapatliet 13 § Plan- och bygglagen regleras särskilt värdefulla byggnader. Det är inte åldern på byggnaden som avgör om den är kulturhistoriskt värdefull. Enligt boverkets byggregler (BFS 2011:6) kan dock många byggnader byggda före år 1920 antas uppfylla något av kriterierna för särskilt värdefull byggnad om de har sin ursprungliga karaktär bevarad.

Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull om den till exempel:

  • Tydliggör tidigare samhällsförhållanden. Det kan handla om att den representerar en tidigare vanlig typ av byggnadskategori eller har en konstruktion som nu är ovanlig. Det kan även handla om att den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor eller stadsbyggnadsideal.
  • Tydliggör samhällsutvecklingen. Det kan handla om att byggnaden illustrerar folkrörelsernas framväxt, immigration eller emigration. det kan även vara byggnader som tjänat som förebilder eller på annat sätt varit uppmärksammade i sin samtid eller byggnader som präglas av en stark arkitektonisk idé.
  • Utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik. Det kan vara en byggnad som har särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning.
  • Värderas högt i ett lokalt sammanhang. En byggnad som har stor betydelse för ortens identitet eller lokala traditioner.

Vissa åtgärder är bygglovspliktiga eller kräver att du gör en anmälan. Kontakta en bygglovhandläggare för att höra om det du planerar kräver bygglov eller anmälan.

En särskilt värdefull byggnad får inte förvanskas enligt 8 kapitlet 13 § plan- och bygglagen. Det gäller även om ändringen som planeras inte kräver bygglov eller anmälan. Om viktiga karaktärsdrag försvinner när du gör en ändring kan det vara en förvanskning.

I 8 kapitlet 17 § plan- och bygglagen anges att ändringar ska göras varsamt. Det gäller alla byggnader. Varsamhet innebär att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas

Ändringar av en byggnad ska enligt plan- och bygglagen alltid utföras varsamt. Kravet syftar till att tillvarata byggnadens värden oavsett ålder. Det är ett förhållningssätt där man vid ändringar utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess kvaliteter.

Exempel på varsamhet:

  • Du utgår från befintlig byggnads karaktärsdrag, till exempel fönsterindelning, fasad- och takmaterial, byggnadens och takets form.
  • Du använder en fasadfärg och kulör som passar byggnadens ålder och användningsområde.
  • Vid byte, till exempel vid byte av takmaterial eller ett fasadmaterial, kan man förstärka byggnadens kulturhistoriska värde genom att välja ett material som var vanligt då byggnaden uppfördes.

Nej. Om din byggnad bedöms som särskilt värdefull måste åtgärderna du söker bygglov för följa reglerna som rör värdefulla byggnader i plan- och bygglagen. Det spelar ingen roll om byggnaden är utpekat i kulturmiljöprogrammet eller inte. Reglerna som gäller värdefulla byggnader gäller alltid.

Utanför detaljplan krävs normalt inte bygglov för solfångare eller solceller på byggnader. Utanför detaljplan kan en kommun besluta om områdesbestämmelser där man infört lovplikt på grund av höga kulturhistoriska värden. Det kan då innebära att man måste söka bygglov för solfångare och solpaneler. I Svenljunga kommun finns dock inga områdesbestämmelser. Om en plats eller byggnad är kulturhistoriskt värdefull ska dock alltid hänsyn tas till värdena på platsen. Det innebär att man ska anpassa placeringen av solpanelerna för att minska risken för skada på kulturvärdena.

Det finns bidrag att söka hos Länsstyrelsen för dig som äger eller förvaltar en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Du kan söka bidrag om du behöver använda ett visst material eller en speciell byggnadsmetod för att bevara det kulturhistoriska värdet.

Här kan du läsa mer om länsstyrelsens bidrag till kulturhistoriska miljöer» Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket har ett investeringsstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer. Företag, myndigheter, regioner, föreningar och organisationer kan söka investeringsstödet. Man kan få stöd för att återskapa park- och trädgårdsmiljöer, murar, restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, inklusive överloppsbyggnader. Överloppsbyggnader är gamla ekonomibyggnader som inte längre behövs för gårdens drift.

Här kan du läsa mer om Jordbruksverkets investeringsstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

.

Linda Elmgren, Bygglovhandläggare, 0325-184 55
Annika Utterström, Bygglovhandläggare, 0325-184 45

Uppdaterad: